Dubbdäckens effekter på partiklar och ohälsa
Foto: Simon Howden/FreeDigitalPhotos.net Dubbdäckens påverkan på partikelhalterna och eventuella hälsoeffekter debatteras flitigt i media. Tyvärr förekommer ofta felaktiga och missvisande påståenden om bland annat hälsoeffekterna av de partiklar som dubbdäcken orsakar och vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan betytt för utsläppen. Här tar vi upp några frågor som ofta dyker upp i debatten och besvarar dessa baserat på dagens kunskapsläge.

Ytterligare frågor och svar om vinterdäck hittas på Stockholms stads hemsida.
Frågor och svar om dubbdäck, partiklar och hälsa

Åtgärder

Hur påverkas trafiksäkerheten av minskad andel dubbdäck?

Vad betyder sänkt hastighet för utsläppen och halterna av partiklar?

Har dubbdäcksförbudet på Hornsgatan lett till ökad trafik på andra gator?

Kan trädplantering minska partikelhalterna?

Hur kan vi veta att minskad användning av dubbdäcken kommer att minska partikelhalterna?

Är det inte lastbilarna som är orsaken till de höga partikelhalterna?

Hur påverkar sandning partikelhalterna?

Halter och hälsa

Är de dubbdäcksgenererade partiklarna farliga?
 Ett argument som ofta framförs av debattörer är att det inte finns belägg för att de dubbdäcksgenererade partiklarna skulle vara så farliga. Det sägs ofta att de små partiklar från avgaserna skulle vara farligare än de partiklar som bildas vid dubbdäckens slitage på vägbanan.

Färska studier som vi genomfört i samarbete med Umeå universitet, visar att höga halter av vägdamm ökar risken för förtida dödlighet hos befolkningen i Stockholm. Våra uppskattningar visar att det rör sig om ca 30 till 40 fler förtida dödsfall per år på grund av exponering för de grova partiklarna som främst kommer från dubbdäcksslitaget (detta är lika många som det totala antalet personer som dör i trafiken i Stockholms län, och betydligt fler än antalet dödsfall på grund av halkolyckor). Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Heath Perspectives: Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on Daily Mortality in Stockholm, Sweden

Effekten på dödligheten av de grova partiklarna i Stockholm stämmer väl med studier i USA, Spanien (Barcelona) och Italien (Rom) som visar att dödligheten bland befolkningen ökar i samband med höga halter av grova partiklar som transporteras från omgivande torra ökenområden. Partiklarna från ökenområdena liknar vägdammspartiklarna både till storlek och genom att de mest består av stenmineraler. Men förtida död är bara toppen av isberget vad gäller hälsopåverkan av partiklarna. Sedan tidigare finns även studier som visar på försämrad utveckling av lungfunktion hos barn som utsätt för höga halter av grova partiklar, samt ökad inläggning på sjukhus med luftvägsproblem (Hälsoeffekter av partiklar, LVF 2007:14). Att partiklarna från bilavgaserna är kopplade till hälsoaspekter inklusive dödlighet är visat i flera nationella och internationella studier, men det förtar inte effekterna av vägdammspartiklarna (Hälsoeffekter av partiklar, LVF 2007:14 samt Folkhälsoguiden). Båda partikelkällorna måste åtgärdas.

Det som sällan framkommer i debatten är också att studier på VTI visat att dubbdäck också bidrar till små (utrafina) partikelutsläpp (< 0.1 mikrometer i diameter), som har samma storlek som avgaspartiklarna (NanoWear - nanopartiklar från slitage av däck och vägbana, VTI Rapport 660). Dessa små partiklar bildas inte då odubbade vinterdäck används. Exakt hur de bildas och vilken betydelse de har för hälsan är inte klarlagt.

Hur höga är halterna i Stockholm jämfört med andra huvudstäder?